Headline

This little headline in local paper today... Laughing In My Face.

NOOOOOOO! It's all a lie!

Garden Update

So... a quick garden update.

Everything goes to seed before you can harvest it, herbs just die and a bunch of green worms just ate our broccoli.

In summary: Don't bother. They sell veggies at the farmers markets...

GRRR.

Maybe it is me. Just do not have ability to grow things.

Hem Ljuva Hem

Åh vad jag uppskattar mitt hem när jag varit borta ett tag.

Nu har vi ju inte direkt varit bortresta; utan snarare vistast 20 minuter hemifrån i någon annans hus - i sällskap av två hundar oförmögna till att vara ensamma mera än ett par timmar, om ens det...

Kan i hövlighetens och den svenska konflikträdslans namn under inga omtändligheter skriva detta inlägget på engelska. Jag menar, tänk om hundarnas matte skulle få syn på det och inse att jag inte längre älskar hennes håriga bebisar, utan tvärtom känt mig redo att vrida nacken av dem under ett par dagars tid. Minst.

Saken är nämligen denna. Ägaren kommer inte hem förrän på fredag. Idag är det om jag inte missminner mig - tisdag.

Jag har egensinningt och, lite bitchigt skulle man kunna säga, lämnat maken därhän i Bangalow - utan dator och utan bil. Om man inte räknar "hundbilen" då förstås - en skitgammal och på alla vis livsfarlig biljävel som låter som om den ska falla ihop vid nästa vindpust eller rentav explodera (jag underhåller dessa tankar varje gång jag klamrar mig fast vid det icke fungerande bältet, blundar och hoppas att vi ska komma fram till stranden utan större katastrofer - så de håriga bebisarna ska få sin promenad).

Ok, jag erkänner. Jag fick nog. Återigen tvingas jag inse att Mor Min hade rätt. Mamma har alltid hatat hundar (dock gör hon ibland undantag för andras hundar vilka hon kan hälsa på ibland men vilka aldrig skulle få för sig att komma och bo hos henne under längre tidperioder). Hon har alltid sagt att hundar är mycket dumma djur som behöver konstant uppmärksamhet och passning. Så fort man ska åka till Ullared (typ) så måste någon passa hundfan. För att inte tala om att åka på semester... Men inte nog med det. De luktar illa också. Och hårar.

Själv tyckte jag alltid att mamma hade fel, så klart, hon var ju inte klok och trodde att man måste dammsuga trappen en gång i veckan (också här jag fått erkänna att jag haft fel).

Jag tyckte - men hundar som är så myyyyysiga. Det gör väl inget med lite hår..!

Efter två veckor med två hundar kan jag konstatera att följande gör mig fullständigt galen:
- Hundhår på alla kläder (går ej att borsta bort)
- Hundhår i vattenglaset
- Hundhår på gaffeln när man sitter och äter
- Hundhår på huvudkudden
- Hundhår på min tandborste
- Hundhår på min kontaktlins när jag skulle sätta in den imorse

Det sistnämnda blev lite av, ni vet, droppen som fick bägaren att rinna över.

Maken, som är lite rädd för mig ibland, sa skrajt - nej, nu är det du som flyttar hem. Du orkar inte detta längre. Jag kommer hem ikväll och äter middag.


Som om inte ovanstående gnäll vore nog så finns det mera. Jo, det är sant. Kan det vara så att jag tappat greppet fullständigt och helt enkelt borde ha mera tålamåd och, herregud, jag som är vegetarian älskar väl djur?

Jo tack.
Dock ej djur som står och skäller varje gång man dristat sig till en 5-minuters promenad för att försöka få mottagning på mobilen. Eller djur som skäller när man varit snäll och med risk för eget liv kört dem till stranden. Sedan kastar man en boll. Ni vet, man kastar en boll åt en hund - hunden springer efter bollen, hunden tar tillbaka bollen och ger bollen till en så att man kan kasta den igen.

Dock ej dessa hundar.

Man kastar bollen. So far so good. Sedan händer något utan följande alternativ:
- En annan hund, som är mycket snabbare och altertare än de håriga bebisarna, tar bollen istället och sticker all världens väg med den (de håriga bebisarna är extremt konflikträdda och ger genast upp sin boll utan strid)
- De får syn på en annan hund / en handduk / en joggare / en död fisk och blir genast så distraherade att de glömmer allt vad bollar heter
- De skiter helt sonika i att springa efter bollen, så man får gå och hämta den själv - gärna i knähögt vatten
- De hämtar bollen, men råvägrar att lämna tillbaka den
- De gräver ner bollen djupt i sanden

I rättvisans namn var det inte bara hundarna som fick mig att bli tokig. det var liksom hela huset. Inte nog med att mobilen inte hade mottagning. Det var... skitigt. Mitt hus framstår som prydligt och pedantiskt rent (det är det inte) i jämförelse. Duschen var så full med mögel så jag vågade inte duscha. Min egen ofräschet i kombination med hundarnas andedräkt blev för mycket...

Jag tror inte jag ska ha en hund.

Såvida inte vi bor i ett stort hus på landet med en stor gård.

Till och med då är det faktiskt tvivelaktigt.

Dramatic Morning in Bangalow

Dog-sitting in Bangalow again - and just had very dramatic morning. Thought worthy of blog, as has been slightly neglected of late.

Anyway, is beautiful morning so had all screen-doors open running in and out watering plants etcetera. Figured would be ok to leave doors open in such a manner as dog-smell surely would repel wildlife.

Suddenly spot huuuuge lizard on verandah. Start to wonder what kind of lizard it might be and also trying to be very still so dogs will not wake up and make a run for the lizard. Then life turns to slowmotion as if in movie. See lizard head for open screen-door. Am thinking NOOOO! but am too far away and in wrong part of house to stop it. It has entered in the kitchen. Slowly I get up and go towards the kitchen to try and chase lizard out before dogs catch wind of anything going on. Plan immediately fails.

You see, any time one heads for the kitchen - dogs follow in vain hope of getting food. I arrive in kitchen closely followed by dogs; who used to be two placid golden retrievers but have now rapidly turned into mad growling bloodhounds. Knowing hubby will kill me if lizard gets injured; grab bloodhounds and shove them into closest room with door - which happens to be the bathroom. Dogs go in bathroom, door closed firmly.

Dogs very confused about their new situation and are barking. But cannot be helped - cannot allow them to devour lizard. Also, cannot swear there are no venomous lizards...

A few anxious minutes follow during which I am chasing lizard with newspaper, trying to convince it to head back outside. Eventually, it does.

Breathe sigh of relief. Close screen-doors. Go to grab dogs which are barking in bathroom.

Open door. Except. Do NOT open door. What the? Try again. Nope. Nothing. Door definitely LOCKED. Think long list of swear-words. How on earth have dogs locked door? Think-think-think.

Window! I get outside the house, through spider-infested back alley - lift screen off window - open window, which - thank god - is unlocked, and climb in through window. Am wearing pyjamas throughout all of this.

Dogs very excited to see me coming through window. We open the doors and exit...


They are still at screen-doors keeping an eye out for the lizard...

Aussie

I'm calling it. No more list. What list?

This, really, refers back to previous post about self being slightly lazy at times.

In other news, have become a Citizen! Was really easy. Exam itself took all of 2 minutes - literally. In fact, compared to getting de facto a few years back - getting citizenship was a walk in the park. Went to little local ceremony in Mullum, and have already had to participate in council vote. Voting might be the only downside to citizenship. I know, I know - is precious right we should all value and so on.

Have voted in Sweden exactly once. So whole experience interesting and new. Although do not think we vote for "Mayor" in Sweden. Do we?

So now am legitimate aussie.

Day 26: a bad habit

Am bit too spaced out and idle. But realise have no control over this. It is simply an attribute of people born in Pisces. I know it to be true, have read it somewhere.

One seriously bad habit is crying when am actually angry, not sad. This makes everybody believe am soft, bleeding heart and miserable - when in all likelihood am so mad at them at that moment I could explode.

Another bad habit is my inability to have one glass of wine. If the bottle is open, it's open anyway right...

This could be a long list, but am going to have a lie down instead.