Den största och läskigaste spindeln jag någonsin sett uppenbarade sig idag i Bönans rum, bakom en låda med leksaker. Naturligtvis skrek jag hysteriskt innan jag kunde analysera situationen och bestämma mig för att uppföra mig vuxet pga Bönan i rummet. Hur som helst så fick maken komma och fånga spindeln, som han inte ville slå ihjäl utan istället valde att kasta ut från balkongen. Varpå han tvingade mig att förklara för Bönan hur fel min reaktion varit, och att man inte nödvändigtvis måste bete sig som ett våp varje gång man ser en spindel / kackerlacka / fjäril. Bönan förstod precis.
Sedan då, eftersom jag ändå är jag, så blev det genomgång av hela rummet samt dammsugning. Hittade en sorts dammboll av nåt slag på golvet - det såg ut som det kunde vara en död spindel eller bara nåt allmänt skräp sådär - kommenterade högt på detta och sa men vad är detta för en boll, jaja, vi slänger den i toan.
Snart var det dags för Bönan att gå på toaletten. Mamma titta. Herregud. Bollen var tydligen typ TUSEN skitsmå bebis-spindlar. Oh my gawd, the ball was baby spiders skriker jag till maken. Sen spolar jag sjutton gånger.
Inget mera blir sagt om saken på flera timmar. Helt plötsligt säger Bönan, Mamma - did the mamma-spider lose her ball? Ungen ser helt knäckt ut. Ehm, ja, erkänner jag. Det gjorde hon nog ja. Är du ledsen för mamma spindelns skull?
Yes...
