Knappt har man betalat räkningen för den nya toalettstolen i gästvåningen (det kanske jag inte skrev om, men det var i allafall så att den läckande toaletten som kostade oss tusentals dollar behövde bytas ut) föränn det är dags att upptäcka en vattenläcka i vår ensuite! Yes!
Klev i stor pöl med vatten precis innanför badrumsdörren i vårt sovrum imorse. Minns att detsamma hände en kväll för ett tag sedan - jag kastade vid det tillfället en handduk på pölen och gormade "Böööööönan, varför är det vatten här?!?" Ignorerade ett "it wasn't me mamma" och glömde av hela saken.
Naturligtvis borde man ha lärt sig läxan tidigare, men icke. Det var alltså inte förrän idag jag började tänka närmare på saken. Och öppnade skåpen. Och fick tillfälle att skämmas för att jag inte städar badrumskåpen oftare. Hade jag gjort det hade jag nämligen märkt att allt var blött, förstört, mögligt.
Det var skoldag idag så jag rev halvhjärtat ut ungefär hälten av innehållet i skåpen och började knögla ner saker i sopkorgen - innan jag insåg att jag inte hade tid, och övergav projektet.
Mötte maken i dörren på väg ut (han hade varit ute tidigt, och på nåt sätt missat den enorma vattenpölen på golvet) och informerade honom griningt om att jag tänker strunta i renoveringsplanerna och sälja hushelvetet så snabbt som möjligt.
Trots bristfällig information så lyckades maken lista ut vad som stod på. Det blev jag varse tre timmar senare när jag kom hem igen. Då hade maken bestämmt sig för att fixa problemet med en såg och en hammare. Kort sagt så hade han tagit loss skåpluckorna och sågat sönder hyllorna; för att detta är enda sättet att försäkra sig om att det inte är blött bakom själva panelen. Det var det.
Det är ingen bra ide att kritisera maken när han gör diverse jobb runt huset. Gör man det kan det leda till åratal av apati. Så jag fick hålla med om att han haft rätt. Fast nu ser badrummet ut som ett bomdnedslag, och renoveringarna ser ju inte ut att börja än på ett bra tag...
