Honeymoon period, upplevde ändå att vi hade en lång varm höst, följd av en kall inledning på vintern med mycket snö - throwback till 1986, och inte alls typiskt 2000-tal. Tydligen, vad vet jag. Det är Stockholm som välkomnar mig hem. Vi har haft en hel del bra dagar och erfarenheter, fast såklart finns alltid två sidor på varje mynt. Tankarna på det vi lämnade, var det bättre där för barnen? Vad är detta att erbjuda istället? Så, det är väl det som är den springande punkten i föräldraskapet, att ständigt undra hur man traumatiserar sina barn på olika sätt samt konstatera att det spelar fan ingen roll vad man gör så kommer de att bli traumatiserade ändå, kanske rent av bättre att ge dem något konkret att fokusera på.
Möblerna kom långt om länge; precis när det var dags att juldekorera. Det var en lång tid att leva utan ett fungerande vardagsrum, men bättre sent än aldrig. Och jag hatar Halloween men älskar julen, så juldekoreras skulle det. Som jag kämpat med att spendera makens pengar (makens uttryck) och släpa hem allehanda skräp, inklusive en medelstor plastgran som jag införskaffade på Ica Maxi - en dryg halvtimmes promenad hemifrån. Den promenaden tog jag dessutom i sällskap med 4-åringen.
Nu har jag hoppat på en till utbildning, som den eviga student man ändå är - det skulle kunna ses som en strategi för att undvika faktiskt arbete, men också en rationell handling då utbildning i Sverige är gratis (och a free coffee is a free coffee) jag aldrig jobbat i Sverige, och helt saknar relevant utbildning och erfarenhet för det jag nu bestämt mig för att göra, åtminstone ett tag, jamen låt oss kalla det en 10 års plan. 5. 10 ger mig ångest. Arbeta inom förskolan. Jag nästan skrattar åt mig själv.
Första intrycket av lägenheten var fuck, vad liten den är. Vad har jag gjort! Men faktum är att den ser större ut med möbler, och vi får ändå plats bra. Allt är liksom logiskt och genomtänkt, och det fungerar på det hela taget bättre än det någonsin fungerade i ett fyra gånger så stort hus. Det är dessutom lagom varmt inne, nästan jämt. Det verkar inte finns mögel och fukt, det är total avsaknad av kackerlackor, spindlar och allsköns skit. Än så länge trivs vi fint med det. Dessutom är det noll trädgårdsarbete.
Tänker nöjt att husägande inte var för mig, skönt att ha insett det och gått vidare. Haha. Varpå jag inser att vi visst det äger ett stort och problematiskt hus som slukar alla våra tillgångar, skillnaden är bara att vi inte längre bor i det. Så var det med den saken.
Första provet på onsdag, skolan slutar torsdag, och fredag åker vi till Skåne för en familjejul. Håller typ andan i väntan på allt som möjligen kan gå fel. Den som lever får se.
