Thursday, 20 October 2016

Slog till... (två gånger)

Var tvungen att slå till på en ny telefon.

Gick in i den lokala butiken och kollade, och man kunde få en Samsung s7 (som uppenbarligen precis kommit ut på marknaden) för cirka 85 dollar i månaden. Låter lite dyrt, gnällde jag snålt. Den där då, sa jag och pekade på en exakt likadan telefon som kostade 40 dollar i månaden. Det är en Samsung s5, förklarade killen i affären. Det är en äldre modell som fortfarande är ganska populär hos vissa (typ äldre och snåljåpar - sa han inte).

Den kom ut 2014. Killen lyckades inte riktigt förklara för mig vad det var för skillnad på telefonerna i övrigt - varpå jag sa att jag ville köpa 5:an, för 40 dollar i månaden. Lagom.

Jag visste inte att man inte ens behöver betala nåt för själva telefonen när man köper en plan? Det var bara att ta den och gå? De var så glada att bli av med det gamla skräpet att de typ kastade telefonen ut genom dörren efter mig.

Jag tycker i alla fall att den verkar jättebra. Ganska snarlik min gamla telefon, fram tills dess att min gamla slutade lyda mig.


Maken och jag (kanske mest jag om man ska vara noga) slog även till på en ny bil. Det ligger nämligen till så att här där vi bor existerar inte public transport, bussar och så vidare. Eller jo, det finns... men inget som faktiskt funkar eller är användbart på minsta sätt. Vi har klarat oss med en bil fram tills nu. Vi har försökt oss på cyklar, men det är ett jäkla gissel... allt rostar sönder på två veckor i 98% luftfuktighet och salta vindar. Dessutom är det alltid för varmt för att cykla. Eller för soligt. Eller för regnigt. Eller så orkar man inte. Eller så bor alla ens väninnor minst två mil bort.

Först diskuterade vi en stor bil eller till och med en campervan - så vi kunde ta den offroad och sticka och campa. Coolt. Sen sansade vi oss lite och medgav att vi under vårt nästan 15 år långa förhållande  aldrig fått lust att köra offroad - och enda gångerna vi har campat har varit på festivaler där det funnits toaletter osv - och vi har ändå hatat det. Varje gång vi pratat om att campa de senaste sex åren har det slutat med att vi bokat en stuga / lägenhet istället.

Så ja, i slutändan blev det en liten Mazda 3 (totalt olämplig för campingtrips). Vi kallar den för "Lillasyster."


Monday, 3 October 2016

Somnat själv!

Milstolpe.

Bönan har somnat själv i sin säng. Vi bråkade lite först men... hon somnade! Kan knappt tro det.

Det är ett trick.

Det är så klart bara en one off.

Wednesday, 28 September 2016

Uhhhhhhhh

Huvudlöss-helvetet igen.

En av mina många fobier. Jag kollar självfallet Bönan var tredje dag, give or take. Hon har underkastat sig denna behandling sen hon var ett. Hon vet att det inte är lönt att bråka.

Hur många år av detta har man att se fram emot då?

Idag frågade en tjej som klippte mitt hår om jag tänkt skaffa fler barn. Jag skrattade och sa herregud nej! Innan jag hann tänka mig för. Aha, sa tjejen. Jag är gravid med mitt första nu. Ååhhhh grattis, sa jag glatt. Du kommer älska det!

PS Jag älskar förstås Bönan över allt annat. Men liksom. LÖSS. Ja. Det är inte lätt att vara en glad hippie.

Wednesday, 21 September 2016

Ny Telefon

Min telefon* håller på att döööö. Den dog igår, men maken fixade den.

Jag gnällde om hur sopig den är, jag som inte ens haft den länge. Maken säger att 3.5 år ÄR länge. Han säger att det inte finns nån i hela världen som har en så gammal telefon. Den är typ antik.

Han säger att jag måste bestämma vilken jag vill ha. Nåt från samtiden, menar han då.

Jag hatar teknologi.


*Säger man så? Mobil? Smartphone? Samsung?


Sunday, 11 September 2016

Ny livsstil, samt krig...

Här händer det saker.

När det händer saker brukar jag strunta i att blogga, det blir liksom ingen riktig styrsel på det hela. Jag menar, det är ju roligare att skriva om ingenting särskilt än att rabbla upp en massa händelser och annat. Men jag gör ett försök att sammanfatta det viktigaste i punktform:

1. Min orkidé lever.

2. Bönan vaknar fortfarande de flesta nätter.

3. Snart är det återigen dags att kompost-täcka trädgården.

4. Tyvärr kan vi inte börja med punkt (3) p.g.a Bush Turkey bygger bo i trädgården. Återkommer till detta nedan.

5. Funderar på att flytta ut utanför stan, till hinterland. Tyvärr existerar inte två mera ambivalenta människor än mig och maken.

6. Funderar på att sälja bilen för att kunna köpa två bilar istället. Tyvärr existerar inte två mera ambivalenta människor än mig och maken.

7. Har beslutat att lägga om livstil och har slutat helt med Mount Monster (och alla andra typer av alkohol också) till förmån för kaffe. Och te. Och, om man vill festa till det, kombucha. Eller ett glas gröna alger. Denna typ av förändring brukar folk ta gradvis, men jag är inte känd för att göra saker gradvis - så jag gjorde det på en gång. So far, so good. 

Åter till punkt (4). BUSH TURKEYN. Är tillbaka. Det är säkert samma en som vi krigade mot för cirka fem år sedan.

En bush turkey är en stor fågel som i stort sett inte kan flyga. Den verkar inte se eller höra så bra. Den verkar ha noll överlevnadsinstinkt. Den är extremt enfaldig. På något vis är den samtidigt extremt... jag kan inte säga annat än...  spirituell. Den lever nämligen helt i nuet. Den låter sig aldrig skrämmas eller avskräckas. Dess vilja knäcks aldrig, och den slutar aldrig att jobba för att nå sitt mål.

Tyvärr är dess mål att krafsa ur varenda dugg ur vår trädgård och lägga det i en hög i samma storlek som typ en majbrasa, i vilken de sen vill lägga sina ägg. Katastrof för trädgården.

Och finns det nåt dummare än en bush turkey så är det fan en bush turkey-unge.

Maken passade såklart på att skada sin tå, så vem är det som får trotsa spindlar och ormar två gånger om dagen och gå ner och riva the bush turkey nest med hjälp endast av en kratta?!? Just det. Jag.





Sunday, 24 July 2016

En vecka kvar

Maken: "I can never learn the difference between Jävla (Gävle) and Jävla (jävlar)."
Jag: "Gäääääääävleeee." "Jjjjjäääääääävlaaraaaarrrr."
Maken: "Yes, it sounds exactly the same."

Även dottern lär sig svenska (och skånska). Helt otroligt vad hon lärt sig, nu när det snart är dags att åka hem. En vecka har vi kvar.

Så klart fantastiskt att träffa familj och se familjen lära känna Bönan; dock måste det nog sägas att de genomgående verkar anse att de lärt känna henne lite väl bra - och att det kanske som vuxen dotter med egen familj är dags för mig att börja fixa eget boende samt bil när jag besöker hemlandet. Vilket ser ut att bli redan nästa svenska sommar om allt går som planerat.

Monday, 23 May 2016

Bihåleinflammation

Igen.

Skjut mig.

Wednesday, 18 May 2016

Fyllt 3

Det har inte hänt så mycket roligt här - inga trasiga kranar eller så. Eller jo, toaletten på nedervåningen började läcka. Det var spännande. Maken tänkte laga den men gav upp oväntat snabbt, efter bara 10 minuter. Ringde en rörmokare. När rörmokaren kom hörde jag att han garvade åt maken pga inte kunde fixa den grejen själv. Hallå liksom. Vill du ha ett jobb eller. 

Bönan fyllde tre. Jag ordnade ett litet kalas, något jag bävat för sedan innan jag blev gravid. Men det gick ganska bra, vi överlevde. Nåt många gör här är ordna kalas i en park eller på en strand. Så slipper man ha en hel drös ungar hemma hos sig. Hett tips. 

Går en kurs i stages of development in childhood enligt Rudolf Steiner. Mycket intressant men rätt svårt att leva upp till. Det är en ständig kamp med tålamodet.