Meningen med livet

Det gick faktiskt rätt så städat till häromkvällen trots allt. Det dök nämligen upp en hel massa folk, så var tvungen att vara på best behaviour och springa runt och kolla allt hela tiden.

Plus börjar verkligen känna mig gammal och sliten. Det är ungefär som att det på nåt vis undgått mig att jag plötsligt är närmare 40 än 30; och - herregud - man blir aldrig yngre igen! Visste ni det?

Jag synar skeptiskt rynkorna brevid ögonen och tänker de försvinner nog när jag får sova igen. Sedan inser jag att holy hell, detta är ålder, inte sömnbrist. Alltså visst - kan snacka med lasertanten om åtgärder - men likt förbannat kommer det bara att gå åt ett håll ändå.

Nåja.

Dags att hitta meningen med livet med andra ord, att stå över petitesser som rynkor.

Saker folk gör för att stå över petitesser som rynkor:
- Skaffar fler barn
- Yoga
- Utbildar sig till raw chef / reiki practioner / barnboksförfattare
- Har ett förhållande på sidan av
- Köper en ny bil
- Dricker vin