Paris

Positiva saker:

1. Dottern somnar på två sekunder (ovanligt) och man kommer ner och känner för en kopp te och nåt sött att äta, man vet att man bara brukar ha nötter och russin hemma - men inser att pga regnade idag så har man bakat kakor. Kakor!!! Visserligen på kikärtsmjöl och kokosolja, men ändå.

2. Man lever. Man har en fin man och en fin dotter.

3. Man har egentligen allt man någonsin kunnat önska sig, och mer därtill.

En negativ sak:

Man vet fan inte vart världen är på väg.

Vad händer? Folk som inte orkar leva. Männsikor som hatar och dödar, förstör och missförstår. Människor som inte inser vilken chans vi fick - vi som fick komma hit och prova att leva ett liv. Man skulle liksom lika gärna inte kunnat födas. Faktum är att det är så osannolikt att man ens lever, att det praktiskt taget är omöjligt.

Ändå finns de folk som inte begriper.

Ändå hatar och dödar vi. Orkar inte leva. Ser livet som ett straff.

Några har dödat en massa männsikor i Paris. Vad vill man med detta, vad är det man vill ha sagt?

Eller är det nåt helt annat som händer här?

Nu ska vi visa vårt stöd för Paris, vi ska be för Paris. Paris ska resa sig som New York gjorde. Jag tycker det är att förenkla och förneka. Detta handlar inte om Paris. Det handlar om en hel massa individuella liv som nu är slut. Människor. Deras familjer.

Vi vill nog bra gärna att detta ska handla om Paris. Paris mot Religion / Terrorism förmodligen. Men det är nog inte så enkelt.