Sunday, 11 September 2016

Ny livsstil, samt krig...

Här händer det saker.

När det händer saker brukar jag strunta i att blogga, det blir liksom ingen riktig styrsel på det hela. Jag menar, det är ju roligare att skriva om ingenting särskilt än att rabbla upp en massa händelser och annat. Men jag gör ett försök att sammanfatta det viktigaste i punktform:

1. Min orkidé lever.

2. Bönan vaknar fortfarande de flesta nätter.

3. Snart är det återigen dags att kompost-täcka trädgården.

4. Tyvärr kan vi inte börja med punkt (3) p.g.a Bush Turkey bygger bo i trädgården. Återkommer till detta nedan.

5. Funderar på att flytta ut utanför stan, till hinterland. Tyvärr existerar inte två mera ambivalenta människor än mig och maken.

6. Funderar på att sälja bilen för att kunna köpa två bilar istället. Tyvärr existerar inte två mera ambivalenta människor än mig och maken.

7. Har beslutat att lägga om livstil och har slutat helt med Mount Monster (och alla andra typer av alkohol också) till förmån för kaffe. Och te. Och, om man vill festa till det, kombucha. Eller ett glas gröna alger. Denna typ av förändring brukar folk ta gradvis, men jag är inte känd för att göra saker gradvis - så jag gjorde det på en gång. So far, so good. 

Åter till punkt (4). BUSH TURKEYN. Är tillbaka. Det är säkert samma en som vi krigade mot för cirka fem år sedan.

En bush turkey är en stor fågel som i stort sett inte kan flyga. Den verkar inte se eller höra så bra. Den verkar ha noll överlevnadsinstinkt. Den är extremt enfaldig. På något vis är den samtidigt extremt... jag kan inte säga annat än...  spirituell. Den lever nämligen helt i nuet. Den låter sig aldrig skrämmas eller avskräckas. Dess vilja knäcks aldrig, och den slutar aldrig att jobba för att nå sitt mål.

Tyvärr är dess mål att krafsa ur varenda dugg ur vår trädgård och lägga det i en hög i samma storlek som typ en majbrasa, i vilken de sen vill lägga sina ägg. Katastrof för trädgården.

Och finns det nåt dummare än en bush turkey så är det fan en bush turkey-unge.

Maken passade såklart på att skada sin tå, så vem är det som får trotsa spindlar och ormar två gånger om dagen och gå ner och riva the bush turkey nest med hjälp endast av en kratta?!? Just det. Jag.





1 comment:

Charlotte said...

Älskar dina inlägg. Förgyllde min kväll :)