Min mormor gick bort på Anna-dagen, efter att jag inte hade fått en present utan maken hade köpt en gitarr till sig istället. Den eftermiddagen rindge mamma och berättade att min mormor inte finns mera. Och här sitter jag på andra sidan världen.
Det gick väldigt fort, och jag hann aldrig fråga mig om jag skulle resa hem. Hann aldrig begrunda att hon kanske skulle dö, helt plötsligt var hon bara borta. Redan. Fast hon blev 86, och hon hade ju levt sitt liv. Så är det ju.
Min mormor finns i hela mitt hus. Jag finns ju här. Hennes mattor som hon har vävt, handdukar som hon har virkat, kuddfodral som hon har sytt och överkastet till sängen, som hon virkat.
Livet alltså.
2 comments:
Jag förstod det på bilderna du la ut <3 Kramar till dig <3
Fina du <3 Behöver du prata så finns jag på FB (Kikki Willborg - aka Eloise på Antigonish)
Kramar
Post a Comment