En annan dag...

Fler terrordåd i Europa, inte utan att man misströstar en aning. Folk är dumma i huvudet. Världen är åt helvete. Våra barn kommer att hata oss för att vi satte dem till världen. Med rätta. 

Eller? 

Är det möjligt att fokusera på det positiva i världen? Är vi verkligen på väg någonstans? Finns det nån mening? 

Måste fylla i formulär med frågor för skolan vi vill att Bönan ska gå på. En är frågorna är "Vilken roll spelar Spiritualitet i ert liv?" 

Hmm. Hmm. Fråga mig en annan dag... 

Igår var Bönan och jag på Ponny-klubb. Eller vad det heter. Hon fick rida i en timme. Sen skulle alla ungarna prova på voltige. 

Voltige!!! 

Jag tänkte - neeej, inte sätter de upp Bönan på den där enorma hästen och säger åt henne att göra lite yoga. Men det gjorde de! Herregud. Då blev det ganska spirituellt faktiskt - jag satt vid sidan av och såg avslappnad och cool ut, medan jag tyst bad snälla Universum / Gud, låt henne inte trilla av. 

Och hon trillade alltså inte av, varpå vi kan dra slutsatsen att Universum existerar.