Avslutning på förskolan, redan.
Har det verkligen gått ett år?
Jag lyckades låta bli att gråta och skämma ut mig i alla fall.
Var sedan tvugna att åka på semester till Stradbroke Island i en vecka, för att återhämta oss från the Christmas Fair. Tyvärr bjöd vi in ett par vänner och deras barn, varpå vi nu behöver semester igen, för att återhämta oss från semestern.
Å andra sidan har man det ganska bra också i Byron Bay.
Det var bra för Bönan att spendera lite tid med ett par äldre barn. Som ensambarn så är det förstås extra viktigt att hon får pröva på något liknande syskon-relationer, att lära sig av dem som är äldre och så vidare. Till exempel så har hon nu lärt sig att äta vitt bröd med ketchup och ost till frukost och svänga sig med uttryck som "jag har tråkigt," "det är tråkigt," samt "ni är tråkiga."
Nyss var det dessutom julafton. Kan inte längre opedagogiskt skrika "nu gör du som jag säger eller så ringer jag tomten," "Ok, nu ringer jag! Nu slår jag numret!" Och dylikt.
Reflekterar lite över hur man tror man ska bli som förälder, kontra verkligheten. Tålamodiga resonemang kontra "nu ringer jag tomten." Kontakt och kommunikation kontra "ät nu eller så kastar jag godiset i soporna."
Ett nyårslöfte där någonstans kanske.
No comments:
Post a Comment