Treåringar är så självsäkra. så gränslösa, så okontrollerade. De bara är exakt som de själva är. De gillar sig själva. De säger det som de vill säga. De är, till skillnad från bebisar och riktigt små barn, riktiga små personer. Innan allt blir förstört. Innan de får lära sig alla sätt de inte duger, innan de får intrycket att livet är pinsamt och världen skiter i dem.
Med andra barnet kan man hänga med där lite bättre. Ja, det är mitt barn där ja. Ja titta vad hon gör. Haha. Ungar. Och ge fullständigt fan i att försöka kontrollera allting.
Frankie tog över Book Week på Bellas skola. Vägrade sätta sig, skulle med upp på scen, sträckte sig efter micken och vrålade I am Frankie!!! Pekade på Bellas lärare och skrek And this is my little teacher! Och stal showen. Men det var säkert en och annan som undrade vart fan mamman till den lilla odågan var.
Nioåringar har gått vidare från det här, och man undrar hur i helvete man ska kunna guida en människa genom livet på bästa sätt.
1 comment:
Treåringar är verkligen coola, mycket att lära sig från dem:) Ska ni flytta tillbaka till Sverige? Och jag som ville flytta till Nya Zeeland om kriget kommer:) Sverige har förändrats också väldig mycket på de 20 åren jag har bott här. Hoppas det blir som ni ville!
Post a Comment