Är det så att tiden går otroligt snabbt numera? Det kan kännas så! Jag har inte skrivit på ett tag, och det är mest för att jag inte haft tid. För en gångs skull har det varit ganska späckat i det gamla trad-wife schemat. Nu när man yrkesarbetar. Och fortfarande Pluggar. Eftersom jag även pluggade via TAFE sista halvåret innan vi flyttade, så är jag nu duktigt skoltrött. Den här skiten får gärna vara klart nu. Men ett par månader har jag kvar.
Lite av en kalldusch också att när jag under en månad arbetade så mycket så att någon som jag betraktade det som i princip heltid (ja, i princip iaf fml) så tjänade jag knappast så att det räckte till avgiften och elräkningen. Inget annat. Går dåligt ihop med min livsstil, typ bo på Mavi i Viken för 2000 pix per natt och sånt. Men men. Man är ju två i ett äktenskap och man kan glömma att klara sig själv, så är det bara.
Även denna jul spenderade vi med familjen i Skåne. Bodde på Mavi i Viken. Mycket mysigt. Vinterbadade i Vikens hamn och avnjöt lyxiga frukostar. Det är inte det att jag inte letat efter billigare boenden, det är mera det att det inte finns många alternativ. Definitivt inga billiga alternativ. Återigen får man anledning att ångra olika livsbeslut, men men. Vad är pengar.
Jag skrev nog aldrig om att mamma blev sjuk förra hösten, och hon var väldigt dålig förra julen. Det var därför jag ville dit denna julen också. Jag orkade inte skriva om hela den grejen, att mamma fick cancer, att jag bröt ihop totalt här och trodde att vi skulle förlora henne. Att hon inte skulle få vara med, hon heller. Men nu verkar allt faktiskt bra. Vi har fått mera tid.
Jag trivs. Ja, jag trivs verkligen. Men det finns en känsla av att det är detta som är ett tidsbegränsat äventyr på något sätt, att det "verkliga" livet finns kvar i Oz. I och med huset i Bruns som vi inte kommer sälja. Att hela äventyret förr eller senare kommer sluta tillbaka där. Att iaf maken ser detta som en 5-10 års plan nu, inte ett livslångt beslut. Och det kanske är som det ska vara.
No comments:
Post a Comment