Sovträning (?)

Maken är ute och far igen. Just nu befinner sig bandet i Melbourne (viktiga grejer det där).

Så Bönan och jag är ensamma hemma. Då brukar jag passa på att blogga lite. Och äta chocklad. Och ost. Och snabbmakaroner med sås på burk. Och så vidare. och så vidare.

Har påbörjat ett nytt kapitel i Bönans sovträning (sleep training, säger man så?) Pga hade inte tillräckligt med problem redan. Har man inte att göra så skaffar man sig. Är huvve dumt får kroppen lida - etc, som mamma skulle ha sagt.

Och nej, hon brukar aldrig sova hela natten utan att vakna. Men denna gången handlar det inte om detta, utan snarare om själva insomningen. Jag är trött på att ligga brevid henne i minst en timme och vänta på att hon ska somna. Maken accepteras icke, det är jag varje kväll. Och alltid minst en timmes läsning, sen en timme till att somna. Nu har jag bestämmt att Bönan ska läsas för, stoppas om och sedan somna. Själv. Mamma ska... eh, jag vad kan man göra med dylika oceaner av tid? Plugga? Skriva en roman? Kolla facebook? Ja, ni vet.

Premiär var igår. Det gick inte så bra. Först var hon skitglad och kunde inte vänta på att jag skulle gå (vi hade snackat igenom saken). I'm a big girl, mamma! Efter två minuter kommer hon ut i vardagsrummet, i upplösningstillstånd. I'm a LITTLE girl, mamma!!! 

Jag gav genast upp. Maken ansåg att Bönan maipulerat mig. Bönan vann rond ett, alltså.