Imorse: maken spiller kokande vatten över sin arm och hand, står och häller kallt vatten över armen och gnäller, jag surar över hur värdelösa alla karlar är och att det är tur att de inte föder barn etc, etc.
Då svimmar han! Alltså tuppar av på golvet! Jag inser att han borde träffa en doktor. Inser att jag inte orkar lyfta honom. Samt har två sjuka barn hemma. Försöker ringa ambulans. Ingen signal. Pga, fick jag reda på senare, en fucking hippie i mullum som tänt eld på mobil-tornet pga 5G. Orkar inte.
Men då kvicknade han i alla fall till, och galopperade ut till bilen, barfota och utan t-shirt. Varför är man alltid halvnaken när man hamnar på akuten?
Hur som helst, jag packar in skrikande ungar i bilen och vi kommer fram till sjukhuset. Där står jag sedan på parkeringsplatsen utanför akuten, iklädd ett tunnt linne och inget annat, med en gallskrikande 2 åring som sprayar grönt snor hejvilt, och (detta är när jag inser att det kommer bli en lång dag) en 8 åring som lutar sig ut genom bildörren och börjar kaskad-kräkas. Sedan gör hon det typ var femte minut. Men jag måste ju vänta där (medan maken ligger på en säng och får hjärtat kollat - HERREgud), och mobilen fungerar icke pga hippien i mullum som tänkt radera 5G genom att sätta fyr på tornet.
Det var som en scen i en film om hur mycket äktenskap och föräldraskap suger.
För tror du inte, att just som jag stod vid bildörren med spyor på fötterna, så sket en fågel på insidan av bildörren.
Det är en hyrbil, kan jag tillägga. Men det blir nästa inlägg.
