Men jag måste ju för sjutton sammanfatta sommaren också. När man på nåt vis är här för att bocka av saker, för att senare kunna minnas dem. Det är så det känns ibland, man kanske inte ens vill X egentligen men nu är vi för fan HÄR. Just DO it.
Midsommar i Skåne, med familjen. Jag var sjuk som vanligt och Bella blev smittad - vilket yttrade sig i att hon på självaste midsommar mådde illa och kräktes i ett hörn av trädgården. Alla gäster blev smittade också (fick jag reda på senare), medan jag låtsades som ingenting. Ladida. Hon åt lite grädde bara, hehe. Skämtade till det; det är som en vanlig traditionell svensk midsommar - det är folk som skriker, gråter och spyr. Haha. Inget av barnen tyckte att det var det minsta kul med dans runt midsommarstången, eller tårta med jordgubbar. Så nu är jag nog klar med midsommar överlag. Been there, done that.
Sen for vi vidare uppåt västkusten, besökte Göteborg. Barnen tyckte det var asjobbigt att gå, de vägrade att äta ute, och det blåste som in i helvete. Från Göteborg tog vi bussen till Smögen, som jag måste säga är väldigt vackert. Särskilt Hållö - helt klart vatten och underbara klippbad. Vi lyckades komma precis innan turistsäsongen verkligen drog igång, så vi tyckte det var i princip folktomt vilket var skönt. Som sagt vackert, blå himmel för det mesta med herregud vad det blåser på västkusten. Helt avskriven som pensionsplan även den.
Klämde in några nätter i skärgården i Stockholm också - på grund av dubbelbokning hamnade vi ett par nätter på en privat ö, något som skulle gått på över 10.000 per natt annars. Maken styrde upp. Det var superfint förutom att kranvattnet kom direkt från Östersjön, och, ja. Man var tvungen att ha all mat med sig. Följt av ett par nätter på Idöborg. Schysst men precis som förra gången - lite... ödsligt?
Och så återigen Älmsta, jag och flickorna drog ut dit och hängde i sommarvärmen några dagar - besökte kyrkogården med barnen och sa hej till pappa. Ja, och mormor och morfar. Inget jag tror att barnen egentligen begrep sig på. Inget av dem har väl någonsin satt sin fot på en kyrkogård förut. De tyckte bara det var kul med hunden.
Slutligen toppade jag med ytterligare en resa till Skåne, bara jag och flickorna. Ska vi träffa dem så är det ju så att vi får masa oss dit, inget annat alternativ verkar existera. Hyrde en betydligt sunkigare airbnb än vi hade över midsommar. På tåget ner smittade en kärring ner mig med förkylning, hosta, och extremt ont i hela kroppen. Så återigen fick jag kämpa för att överhuvudtaget orka med, tråkigt. Men barnen hade väl kul. På hemresan påpekade barnen hjälpsamt att "nu är det du som är den hostande jävla kärringen, mamma!", medan jag spendera halva tågresan inne på en stinkande tågtoalett kippande efter andan.
Och lagom utvilad påbörjar man således hösten, där det redan i september går kräksjuka på jobbet.
